Hela världens minne och lyckönskningar

Som bibliotekarie blir man stolt när man får se en film där ens yrke porträtteras som något fasligt spännande. Det är väl inte riktigt den gängse bilden. Men nu har jag trots allt sett Toute la mémoire du monde (1956) av nya vågen regissören Alain Resnais (som också har gjort en annan av mina favoriter, Hiroshima Mon Amour).

I filmen skildras människans hårda kamp för att slippa drukna i information (redan då) och hur detta har lett oss till att bygga ett nav av hög teknologi, nämligen Bibliotheque Nationale i Paris. Biblioteket skildras både som ett ätande monstrum och som en militär fästning. Mest känslosam är kanske skildringen av pliktexemplarets hårda fängelsestraff i magasinet... Ja, som ni förstår är detta en film som bara måste upplevas. I alla fall om man ska kalla sig bibliotekarie!

Jag vill naturligtvis också passa på att lyckönska Johan, Karin och Elis !!!