Comus - First Utterance

På sista tiden har jag lyssnat lite oroande mycket på musik från hippie-eran. Det har t.o.m. tydligen blivit en trend bland f.d. indie-kids (läs Devendra Banhart-hysterin). Dyker man djupare i den musiken, än trenden tillåter, så kanske man stöter på Comus. De är mest kända för First Utterance (1971) som är ett märkligt skott från den engelska hippie-romantiken.

Med låtar som "Diana" och "Drip drip" får man inga direkta associationer till mjuka gräsbevuxna ängar eller färder till yttre rymden. Snarare hamnar man mitt i medeltiden. Eller kanske rakt ner i handlingen på filmen The Wicker Man (1973). Inte vet jag vad som hände i Storbrittanien under det tidiga sjuttiotalet - jag är för ung för det - men nog är det märkligt att vurmen för det medeltida och det hedniska verkar varit "inne" just då. Jämförbart med mycket av det andra som herr Banhart har hypat (som Vashti Bunyan), så är det här definitivt mer mörkare. Tydligen har Comus name-droppats av band som Opeth (vilka vissa progg-metallare talar sig varma för) och Current 93 (gammal tonårshjälte...) Onekligen låter Comus lite grann som Current´s senare produktion - men man ska ju alltid gräva vidare efter originalet. Och Comus var / är definitivt egna.